Slagsida forts

- Jag gömde mig i klassrummet tills du hade gått. Hörde du vad jag sa om Paris?
- Gömde du dig för mig? För mig?
Alice suckade och vände tuggummit i munnen med en smäll.
-Mm, jag ville vara i fred ett tag. Köpa stövlar. Hörde du?
I fred. I fred, ensam, själv bara hon, Alice utan Astrid. Alice hade gömt sig för henne för att hon önskade uppleva det som Astrid upplevde när hon gick hem ensam. Hon kunde inte förstå det. Astrid hade känt sig vilsen och övergiven. Oskyddad på något sätt. Hon hade sneglat omkring sig för att se om någon såg henne, någon från klassen. Hon ville inte att någon skulle se henne så här... vanskapt.
Och detta hade Alice gömt sig för henne för att få uppleva, detta hade hon... längtat efter?

För nog måste det väl kännas på samma sätt i Alice när hon var ensam utan Astrid? Eller kunde det kännas annorlunda i henne, detta att vara åtskild från sin syster? Kunde hon istället känna en lättnad, en lycka? Kunde Alice känna något annat än hon själv kände? Tanken fick det att knottra sig av skräck på Astrids armar.