Första gången Astrid&Alice såg Bo och Bengt var de 30 år och ännu orörda av män.
Inte så att det inte hade funnits aspiranter, tvärtom. De var ju inte illa att se på och det här med tvillingar är ju alltid lite spännande.
Men hur gör man när vågskålen alltid måste väga jämnt. När det som finns på den ena sidan också måste finnas på den andra, då kan det inte sitta en blond pojke i den ena skålen om det sitter en rödhårig pojke i den andra.
Visste, det hade funnits amibtiösa pojkar som hade erbjudit sig att ta hand om båda Astrid&Alice men det var inte så det fungerade. De hade aldrig delat, alltid haft varsin likadan. Det var så det gick till.
När de första gången såg Bo och Bengt var det som att hitta två sällsynta porslinskatter till samlingen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar